Direktlänk till inlägg 10 oktober 2011
Idag var det dags för lite pedikyr och nya skor till hästarna.
I morse började det med att jag försov mig och vilket resulterade i att jag hade 10 minuter på mig att äta frukost (jag måste alltid äta frukost, annars fungerar jag inte), klä på mig och fixa till mig så jag skulle se någorlunda respektabel ut och inte skrämma de andra resenärerna på tåget. Som tur var hann jag.
Väl ute i stallet hade jag gott om tid, tänkte jag. En timme borde ju räcka för att hämta in hästarna.
Nä. Där fick jag bita i det sura äpplet för att jag var optimistisk. Eyja och gänget stod längst bort i en hage på flera hektar, det tog åtskilliga minuter för mig att vandra hela vägen till dem, sedan skulle märren så klart streta emot och trilskas när jag skulle ha med henne. Ganti kom efter i sakta mak. Han litar inte riktigt på mig efter att ha blivit attackerad av en ID-kontrollant med chip-märke i högsta hugg. Jag antar att han vet att händelsen skedde på min beordran...
Lyckades lirka med mig bägge två upp till stallet men Ganti stannar nedanför backen upp till stallplanen så jag går in med Eyja i stallet och när jag ska gå tillbaka och försöka få med mig Ganti in är följäkeln spårlöst försvunnen! Jag gick tillbaka hela vägen till hagen och fann honom ståendes vid grinden. Inte en chans att jag skulle få med honom hela vägen till stallet igen, så jag fick knuffa in honom till de andra hästarna.
Svettig och flåsande går jag efter Rósa, upptäcker i ett vattenkärr (modellen större) att min ena gummistövel gått sönder och effekten blir den samma som när Titanic träffade isberget. Vattnet forsar in.
Rósa vill inte följa med. Får lirka med henne en god stund och får till slut upp henne till stallet lagom för att se hovslagarens bil rulla in på stallbacken.
Eyja är stressad för att hennes ligist till son inte är närvarande och försöker riva stallet samtidigt som hovslagaren försöker verka henne. Det är lite som att försöka få på en tröja på ett lejon, ungefär.
Ut med Eyja, placera Rósa i stallgången. Hovslagaren får knappt något grepp om hennes ben eftersom de på grund av tidsbristen fortfarande är lerinpackade. Rósa tycker inte om att få skorna bortplockade, tur att hovslagaren är tålmodig.
Tack och adjö, vinkar av hovslagaren när samtliga dojor är på plats. Sadlar Rósa och rider ut. Det börjar givetvis spöregna när vi kommit ungefär 50 meter. Rósa tycker inte så mycket om regn heller...
Kommer tillbaka efter ridturen, ska gå ner med Rósa till hagen igen, men Rósa tycker ju inte om att låta sig ledas heller, så hon stannar var femte meter för en stunds hakuna matata. I spöregnet.
Tåget hem var faktiskt inte försenat eller inställt, men när jag väl kommer innanför dörren hemma känner jag hur förkylningen kommer krypande och nu sitter jag och feberhallucinerar.
Så idag känns det verkligen som att jag legat och skvalpat på botten hela dagen. Hoppas ni andra har haft en bättre dag. Sympatier mottages tacksamt!
Om någon råkat missa det så har min blogg flyttat till annan plats, nu finner ni mig här: http://videungens.wordpress.com Nu uppdaterar jag hyfsat regelbundet så se till att lägga till adressen i er Bloglovin (eller liknande) så missar ni inget...
Jag har bestämt mig för att flytta bloggandet till en reklamfri domän, så nu får ni se till att lägga till den här bloggen i er BlogLovin': http://videungens.wordpress.com/ ...