Det är ju inte bara sambon och hästarna i vår "familj", utan även katterna, så jag tänkte presentera dem också, lite kort.

Den första katten vi skaffade, sambon och jag, var Lou:

Lou [Loo] är en nio-årig brunmaskad birma med humör så det räcker och blir över. Till utseendet påminner hon lite om en utslagen maskros - väldigt fluffig!

Sedan skaffade vi Mymlan, som är mamma åt kattungarna:

Mymlan är också av rasen birma, men chokladmaskad, alltså lite ljusare än en brunmaskad. Lou och Mymlan tycker inte om varandra det minsta och ryker ihop med jämna mellanrum, men vi tror att det kan bli bättre när Mymlan kastreras sedan, så vi tänker vänta och se.

Sist, och tillika minst, skaffade vi Nell:

Nell heter egentligen Chanel, men kallas till vardags Nell, Nelli, Nell-Nell osv. Hon är en creme-cameo perser/chinchilla perser korsning och mattes lilla ögonsten! Sambon är inte alls förtjust i perserkatter, men till och med han föll för Nell. Det första folk säger när de kommer hem till oss brukar vara "åh, vilken söt katt!" när de ser henne.

Min dröm är att börja föda upp Ragdolls dock, och jag har börjat se mig om efter en hane och en hona att starta upp den lilla aveln med, så vi får väl se!

 

Frida

18 juni 2011 09:12

Jag vill också ha en birma! Vi hade en när jag var liten, den där första katten som man alltid kommer sakna :-) Svar: Det är väldigt skönt med en paddock, med lampor när man måste rida på vintern när det är mörkt. Han är väldigt mycket 4gångare. Igår låg ju Guffi ner när jag hämtade honom och när han ställde sig upp satt ju täcket inte alls som det skulle, tur att det är fler ägare som hjälper varandra att kolla täcken :-) Jo, dom känns ju tunnare och det kanske är lättare för hästen, men tycker ändå bättre om jacson.

http://guffiframidfelli.blogg.se

 

Agnetha

18 juni 2011 11:03

Ljuvlingar! <3
Förra sommaren var inte Svea kastrerad och då var det en del morrande mellan henne och Löjsa, men när vi kastrerade Svea blev det lugnt. Nu är de goda vänner.
Jag drömmer också om att föda upp katter någon gång... katter är ljuuuvliga.

http://sillviken.blogg.se

 

Linda

18 juni 2011 12:52

Fyfan vad Nell var söt! Haha ser både snäll o elak ut på samma gång.

Sv: Ja jag är likadan som du. Tar djuren i första hand och mig sist. Dom betyder ju som sagt otroligt mycket o har man tagit på sig något så får man ta ansvar för det, helt rätt.
Men bara man klarar av att ge de grundliga behoven så finns ju inget att klaga över, eller hur?
Sedan finns det folk som tycker det skall vara mer- vilket kan vara nyttigt helt klart men att vara utan det som inte hästen dör utav. De är sådana här folk jag är ute efter- trots att hästen grundliga behov är täckta så är det aldrig riktigt bra..
Det kanske är såna som inte tycker du skall ha häst?

http://www.elmo.cybersite.nu

 

Mikaela

19 juni 2011 16:04

Gud vad fin nell är! Jag är kattokig men brukar inte gilla perser men denna var ju hur underbar som helst!

http://svippostina.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon råkat missa det så har min blogg flyttat till annan plats, nu finner ni mig här: http://videungens.wordpress.com   Nu uppdaterar jag hyfsat regelbundet så se till att lägga till adressen i er Bloglovin (eller liknande) så missar ni inget...

Jag har bestämt mig för att flytta bloggandet till en reklamfri domän, så nu får ni se till att lägga till den här bloggen i er BlogLovin': http://videungens.wordpress.com/ ...

Idag var det dags för Rósa att få sommardojor på fötterna (äntligen!), men klantig som jag är hade jag tagit fel på tågtiderna och hann inte ut i tid till hovslagaren skulle komma, så J var snäll och tog in Rósa åt mig. Jag har tur som står i ett sta...

Idag har det blåst väldigt friskt. Jag hade planer på att rida men bestämde mig istället för att följa med och titta på när  J (som jag står inackorderad hos) skulle rida för dressyrtränare. Det var intressant att se något annat än islandsridning f...